Om Markims prästgårds byggnader, hemgården dvs väster om vägen
Prästgårdarna tillkom till kyrkans invigning, åtminstone sen slutet av 1200-talet när landskapslagarna skrevs ner.
Landskapslagarna reglerar hur det skulle vara med prästens bol. Det skulle vara sju laga hus som hölls av bönderna. Upplandslagen kallar dem: ”stuga, stekarehus, lada, sädesbod, visthus, sovstuga och fäbod” dessa var socknens hus och skulle tillhandahållas av socken. Pastorns hus ägdes av kyrkoherden men när en ny kyrkoherde tog över hand han skyldighet att ta över husen. Det fanns även något som hette överloppshus som ägdes av kyrkoherden men som inte var nödvändiga för en efterträdare att ta över. Upplandslagens föreskrifter för prästgårdens hus och socknens respektive kyrkoherdens skyldigheter gällde i sina huvuddrag ända intill 1900-talet. De finns med t.ex. i 1734 års svenska lag. På 1700-taket beskrevs noggrannare de 7 laga husen och det tydliggjordes att adeln inte behövde bidra till prästboställena.
För Markims Prästgård skiljer man på Hemgården som var väster om vägen och Ladugården eller Fägården som var öster om vägen. 1787 fanns i Markim 7 laga hus och 11 pastors hus, 1892 fanns det 7 laga hus och 10 pastors hus. Dessutom fanns ca 8 överloppshus i slutet av 1800-talet. Av dessa totalt 25 hus fanns 10 stycken vid Hemgården, väster om vägen.
1 Sätesbyggnaden
1669 har sätesbyggnaden med flera hus brunnit ner, vi vet inget om hur det huset som brann ner såg ut eller när det var byggt. En ny sätesbyggnad byggdes upp men vi vet i stort sätt ingen om hur huset såg ut:
1787 talas om byggnad bestående av sal, tvenne kamrar, kök och förstuga, sammanbygd med två kamrar tillhöriga pastor (och bagarstuga?). Den befanns alldeles ”bofällig och oduglig”
Den 20 november 1788 stod en ny sätesbyggnad färdig. Den var 27 alnar lång och 13 alnar bred och bestod av sal, tre kamrar, kök och förstuga. (16 meter * 7,72 meter inom knutarna)
I 1727 års resolution angående de laga husen sas att sätesbyggnaden borde vara 26 alnar lång och 12 alnar bred och 4 alnar hög (2,30 meter) invändigt. Det sades också att den sexdelade planen för rummen skulle användas,
Under sätesbyggnaden fanns en källare som var gammal och som hade försätts med tegelvalv och inretts med två rum före 1786. Källaren hade ingång utifrån. Källaren var 13,5 aln lång, 10 alnar bred och 3,5 aln hög (8 x 6 x 2,1 meter).
Huset 1917
2 Annexet
Vid inspektionen 1887 fanns ett annex med två kamrar ihopbyggt med säteshuset ”till bagarstugan inom sätesbyggnaden”. Även dessa var förfallna. Efter ombyggnaden skulle de bli överflödiga men kunna behållas som överloppshus. Det är oklart hur annexet hanterades men från kyrkstämmobeslut från 1811 och framåt framgår att till den nya sätesbyggnaden fanns ett annex. Runt år 1900 fanns det tre rum och kök i annexet och där bodde bla. Kyrkoadjunkter.
Den 3 juni 1925 såldes annexet för rivning jämte 6 kakelugnar på en auktion för 853 kronor.
Annexet 1917
3 Arrendatorsbostad
Arrendatorsbostaden var uppförd närmas sätesbyggnaden på västra sidan. Huset byggdes troligen i början av 1800-talet med källare. Huset revs 1916. Grunden med igenfylld källare finns kvar. Idag är där en stenlagd utplats
Arrendatorshuset 1917
4 Pastors redskapshus och stall / vagnshus och bod
I bouppteckningen efter kyrkoherde Ahlbom är huset angivet som ”vagnshus och bod”. Huset revs kanske 1900.
5 Socknens bod (dubbelbod)
Socknens bod anges vid synen 1787 som ”gammal men ännu hållbar”.
Boden är 11 alnar lång, 10,5 aln bred och har två våningar 17 timmervarv hög. 1892 insynades den som spannmålsbod med tegeltak och 1916 som visthusbod. Boden finns kvar.
6 Vedbod
Okänt när vedboden byggdes till, finns kvar idag som vedbod
7 Brygghus
1787 var brygghuset i brukbart skick men torvtaket behövde repareras. Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet fanns här ett brännvinsverk modell större, med 28 kannors panna och två pipor.
Byggnaden finns kvar 1892 med tegeltak men revs efter sekelskiftet, kanske 1916. (i alla fall före 1917)
8 Drängstuga
Vid visitationen 1787 fanns en drängstuga 12 alnar lång, 9 alnar bred och 12 timmervarv hög. Natten till den 1 november 1799 brinner drängstugan ner och pigan Caija med sin 6 åriga son Olof brann inne.
1800 byggs en ny drängstuga, 10 alnar lång, 8,5 aln bred och 11 timmervarv hög. Drängstugan kom under 1800-talet att tjänstgöra som bagarstuga och brygghus och på 1900-talet som hönshus. 1917 beskrevs huset som ett enda rum med väggfasta sängar. hopbyggt med mjölkbod. Stugan revs ca 1962 innan kyrkan sålde prästgården.
1787 fanns ett höns- och gårdshus vägg i vägg med drängstugan, troligen brann det ner vid branden 1799
9 Socknens visthus
Socknens visthus låg 1787 ”i öster på gården” troligen vägg i vägg med brygghuset. Senare har visthuset flyttats lite söderut. 1892 ligger det sydost om sätesbyggnaden. Huset revs kanske 1916?
10 Hemlighus
Bedömdes 1787 som ”alldeles odugliga” och skulle rivas. Ett nytt blev uppfört oklart var
Senare byggdes ett nytt hemlighus väster om sätesbyggnaden, 7,5 aln långt, 6,5 aln brett indelat i två rum ett för prästen med familj och ett för övriga. Huset finns kvar men utedasset är borta och har använts som förråd. Används från 2005 som hönshus.